Första dagen som arbetslös, igen. Dock med blandade känslor måste jag erkänna. Kände väl att jag trivdes lite si sådär med arbetstiderna jag hade tidigare, samtidigt trivs jag inte med att vara uttråkad hela dagarna heller. Varför kan jag aldrig vara nöjd? Pengar är dessutom ett ständigt återkommande problem, varför har man alltid för lite? Det är ju nu, denna och sista lönen som måste hållas i extra hårt. Spara hit och spara dit för att ha något att leva på som arbetslös. Men hur lätt är det att spara när man ständigt har fasta utgifter..? Visst, bilen till exempel.. det är väl en form av lyxproblem, kan tyckas. Men jag gillar min bil och ser den som en investering då det var ett riktigt bra köp. Sen att underhåll och service kostar en hel del, det är en annan femma.. Kläder och andra artiklar är ju alltid ett måste (oavsett vad pappa säger). Känner att jag svävar ut en del nu, men kort och gott, det jag ville få sagt: jag är arbetslös.